Vad mer finns då att säga om detta?


Alldeles nyss kollade jag  i genom hur stort intresset har sett ut den senaste månaden gällande hur många det är som kommenterat och interagerat med några av de inlägg jag skrivit här på min blogg. Det visade sig att det har rört sig om 3 personer som har gjort det.

3 personer alltså.

Men det betyder inte för den skull att intresset för min blogg ligger kring fryspunkten för det, och att det är 0 intresse kring det här, det är inte så det ligger till. På senare tid har jag dock lagt märke till ett mer markant ökat intresse räknat till det antal som per vecka besöker min blogg, i annat fall hade jag nog lagt ner den här verksamheten.

Och visst är det kul med att så många har fått upp ögonen för min blogg på sistone, men det hade vart minst lika kul och givande om det förelåg något mer och djupare  intresse för vidare meningsutbyte också kring det jag skriver om här.

För att förtydliga mig.


När den hund vi hade förra sommaren blev överöst av både stenar och grus av ett gäng invandrarbarn hade jag vid det tillfället vare sig kamera eller mobil tillgänglig som kunde göra det möjligt för mig att dokumentera den händelsen.

Jag ber tusen gånger om ursäkt för den fadäsen från min sida. Hur kunde jag glömma att inte ha med så viktiga saker i fickan?

Idag är det stört omöjligt att försöka ge sig på att föra nått slags resonabelt och logiskt samtal kring  vem som har gjort vad när det är något som har hänt och vad som i värsta fall har fört med sig de mest ödesdigna konsekvenser för den drabbade. Och skulle man likväl ge sig i kast med att försöka utmana de normer som några individer har fastställt för vad som gäller inom deras fasta ramar och mönster till att bli inkluderat av att gälla för att man inte ska bli kallad för att va rasist, då är det säkrast man kniper igen truten på sig själv.

Samtalsklimatet på social media är skulle jag vilja påstå extremt polariserat och uppskruvat i ett stundtalls hysteriskt tonläge där kompatanterna från varsin sida om sig själv avfyrar sina argument med sina bestämda och målinriktade uppfattningar om hur de vill skriva folk på näsan hur det är ställt med saker och ting för vad som ska gälla enligt deras åsiktsmaskineri.

Men de som har satt på skygglappar för sina ögon, kalla dom gärna för att va faktaresidenta, eller som liknar de 3 aporna som varken ser och hör, eller drabbats av nån tunghäfta som ingen kommer åt, de vet jag inte vad man skall göra med.