Sen kommer det andra dagar.


Sent igår kväll när jag satt och tittade på tv så kände jag hur ett lugn sänkte sig ner över mig, och det är inget jag varit bortskämd med på senare tid precis. Min dotter har nu blivit utskriven från sjukhuset och är nu hemma igen , vilket talat för att det nu är på väg att gå åt rätt håll för henne, så förhoppningsvis kan vi nu dra en lättnades suck över att hon nu snart kommer att vara vid full vigör igen. Det är jag helt övertygad om att så kommer att ske. Utan tvekan har det varit några dagar nu där humöret har pendlat lite väl mycket fram och tillbaka, för hur det än är så finns det inget som är så oerhört smärtsamt som när ens barn blir sjuka, och hade jag kunnat att byta plats med hennes så hade jag inte tvekat för en sekund att göra det, om det nu hade varit möjligt vill säga. Det har som sagt varit en enda lång mardröm att ta sig i genom de här dagarna, men nu känner jag mig ändå trots allt vid gott mod om att den press som vi har varit nertyngda av på sistone snart kommer att vändas till det bättre och att vi åter med tillförsikt kan se framåt emot att det kommer bättre dagar framöver.