Vår katt är sjuk.


Det här var inte kul. Men av allt att döma lider han av epilepsi, stackarn. Det här något som är mycket ovanligt vad det beträffar förekomsten av epilepsi bland katter, endast 2% bland kattpopulationen är det som drabbas av den sjukdomen…

Och att det är just vår katt som är sjuk och som vi snarast därför behöver ta till en veterinär, det förstår säkert vem som helst att det inte känns nåt vidare, varken för kattens egen skull eller för vår del.

Så på måndag morgon har vi nu fått en tid hos en veterinär för honom.

 

Inte alla hade släppt fram han på scen.


Han har en mission som går ut på att han åker omkring i olika församlingar i Brasilien, utklädd till en hemlös och svårt alkoholiserad man. Syftet med att han gör det han gör är att han vill utmana folks förutfattade meningar till att i ett kritiskt sinnelag bemöta den som inte är kyrkovana och som sällan sätter sin fot i en kyrkan. Men vem är det så som kyrkan tillhör först och främst? Oss eller Gud? Och tänk om Jesus en dag kom utklädd på ett sådant sätt att vi inte kände igen honom, hade vi då mött honom med en kärleksfull blick och omfamnat honom?