Kommer den här katastrofen att lära oss att beröra och respektera varandra?


Jagepippi

I dag är all medialt fokus på Corona (Covid-19) och det är fullt förståeligt – men även lite beklagligt. För livet fortgår ändå. Grupper som i åratal fått kämpa att göra sin röst hörd, får nu återigen finna sig i att knuffas undan – för att det här är viktigare. Missförstå mig rätt – jag tycket det här är en stor katastrof och det kommer att påverka mängder av människor och samhällsstrukturer i längden.

Texten som följer är lite medveten utmanande och vinklad,
men jag vill verkligen att vi kommer att lära oss
att respektera, lyssna och beröra varandra.

Som sjuk och numera sjukpensionär i sjukdomen ME kan jag inte låta bli att dra paralleller till det som sker nu. Jag fick ME efter en virusinfektion där jag smittades av barn på förskolan som gick omkring med de ständiga förkylningarna. Min kropp orkade till slut inte längre. Hade föräldrarna inte…

Visa originalinlägg 932 fler ord

Om det är nu jag skall dra mig tillbaka, det återstår att se.


Och så har jag då noterat att det är några personer som sen tidigare har följt med på min blogg, men som nu har valt att hoppa av. Trist när sånt händer, men det är inget jag tänker ödsla ner nån tid på att försöka reda ut de orsaker till vad som ligger bakom deras beslut. Tack ändå för den tid som ni ville hänga med och där ni tog del av mina rader här.

Men kanske är det så nu dags för mig att göra ett bokslut och att jag således tar och avvecklar den här bloggen. Men det är inget jag kommer att bestämma mig för idag om så sker. Så de närmaste dagarna som nu ligger framför ska jag ta mig en funderare på hur det blir med den saken. Vi får väl se vad som händer inom den närmsta framtiden.

 

 

 

De som aldrig upphör med att leka med elden.


Trots de uppmaningar som regelbundet kommer från Folkhälsomyndigheten. Jag citerar.

Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar

PUBLICERAT 

För att motverka spridningen av covid-19 i Sverige krävs att man alltid stannar hemma när man har symtom, att man är noggrann med handhygien och att alla håller avstånd till varandra. Enligt Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd bör större sociala sammanhang undvikas och personer över 70 år bör vara särskilt försiktiga.

Så är det tydligt att det budskapet inte har nått fram till dit det där det ämnat det ska nå fram. Det här var något som jag blev varse när jag för en stund sen hade begett mig in till de centrala delarna av stan för att där uträtta några ärenden. Och det jag snabbt kunde konstatatera var att, just den specifika åldersgruppen på de som har passerat 70-års sträcket, och mer därtill, de har antingen, inte tagit till sig av den samhällsinformation som på daglig basis finns tillgänglig för läskunniga personer, eller så har man valt att helt sonika strunta i den information som finns.

Och det här har gjort mig tu topp rasande!

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/april/nya-allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/

 

Hennes ord fick mig att storgråta.


Det var Frida Park, som igår skrev följande, vilket fick mig att helt bryta ihop.

Frida Park: Hur kan man isolera sig från corona utan ett hem?

Medan många av oss har kunnat stänga dörrarna om oss – och förhoppningsvis coronaviruset – saknar 33 000 personer i Sverige en egen dörr. Deras största huvudbry är inte om toalettpappret tagit slut i affären eller ens om jobbet kommer finnas kvar i morgon. Varje dag i hemlöshet handlar om att överleva – ännu en dag. Och ännu en natt.

Under en global kris som den vi nu befinner oss i blir de av samhällets invånare som vanligtvis är utsatta än mer så.

https://www.dagen.se/ledare/frida-park-hur-kan-man-isolera-sig-fran-corona-utan-ett-hem-1.1691331?fbclid=IwAR2VlpBfNHjuezlrvZCgh5RwryZqNcwaZ2Ruqk6zVabD-tEZ256CwO9jaPw

Även i en del kyrkliga sammanhang har det hänt att jag har framfört den här sången. Den här gången får ni lyssna till originalet med, Ralph Mc Tell