Om jag får leva ett tag till.


Innan jag fortsätter med att skriva det här inlägget, så vill jag önska alla mina läsare en trevlig helg. Och Glad Påsk!

För mitt personliga vidkommande känner jag mig inte så vidare hoppfull om att den dödsängel som idag sveper fram över jorden och dagligdags skördar nya dödsoffer, kommer att gå förbi mig, men förhoppningsvis blir jag i så fall den ende i vår familj som drabbas.

För ca 6 år sen fick jag diagnosen, sömnapné fastställd av läkare. Och även fast jag sen dess har en apparat som i sin tur är kopplad till en andningsmask, och som jag är bunden till att använda mig av under nattens timmar, men betyder inte att det är helt utan problem för det. För sällan går det en hel natt utan att jag inte har vaknat till för att det är något som har strulat till sig, det kan vara allt från att den slang som är kopplad till maskinen och som sitter fast i min mask har lossnat, eller så är det nåt annat som har hänt som har stört nattron för mig.

Utöver det här problemet har jag, KOL, vars diagnos jag fick för några år sen. Oddsen för om jag skulle insjukna i corona ser med andra ord inte alltför hoppfulla ut, till ett fortsatt liv.

Men så länge jag lever, och det hoppas jag att jag får göra ett tag till, så vill jag vara ett redskap för att dela med mig av, tro, hopp och kärlek till den här världen.

Ta hand och var rädda om er! ❤