Varför skall det då vara så svårt att fatta?


I år blev det ett mycket stillsamt midsommarfirande för vår del, visserligen hade vi om vi hade velat kunnat gå en liten bit bort från där vi bor till där några vi känner hade samlats för att fira midsommar ihop, men efter rådande omständigheter och som det är nu, så kom jag och frun överens om att ta det lilla lugna, helt på egen hand. Men med god mat som vi hade grillat, samt god dryck till det, så hade vi trots allt en riktigt fin dag tillsammans, dessutom var vädret på topp större delen av dan, det var först mot slutet strax innan vi gick och la oss för natten det kom några regndroppar.

Men, och så är det då dessa som inte bryr sig  mig om att vi just nu befinner sig oss mitt upp i pestens tid, vilket vi långt ifrån har sett slutet på än. Det enda med säkerhet vi vet är den ovisshet och som vi är så illa tvingade att leva med vare sig vi vill det eller ej.

Exakt vad det är för slags mekanismer som styr en dels handlade hos somliga, och som man visst är i helt avsaknad av när det kommer till att tänka som en rätt slags fungerande rationell individ, för när ens eget handlade kretsar enbart kring sig själv kring vad man vill ha ut genom att ständigt och jämt ge sig iväg med sin husbil, husvagn, eller vad det kan tänkas för andra typ av transportmedel som tar de på olika färder runt om i vårt land, så är det inget som imponerar på mig, när man beter sig på det viset. Och då har jag vart extremt återhållsam med vad jag innerst inne tycker och tänker om det här, för att skriva i affekt det hade inte vart en svår sak annars.

Det är synd att det bara finns en gillaknapp att klicka på på Facebook, för om det hade funnits möjlighet till åt det bjärt motsatta hållet, tummen ner, då hade det vart en helt annan sak.

Blåser nytt liv in i bloggen.


Så efter en tids uppehåll från har jag beslutat mig för att återuppta mitt skrivande här igen.

I förra veckan publicerade jag ett inlägg på min Facebook-sida om ett evenemang som vi hade tänkt där vi skulle samla ihop några vänner till oss för att tillsammans med dem under gemytliga former ha kul och äta en bit god mat på midsommar. De små grodorna får vänta.

Men allt blir inte riktigt som vi hade tänkt oss, det kom liksom nånting i vägen, ni vet vad.

Och efter en del övervägande fram och tillbaka så kom vi häromdan fram till att, oavsett hur trist det än är med och som det nu kommer att innebära att jag och min fru sitter för oss själva på midsommar, så känns det ändå som ett rätt fattat beslut det vi nu har kommit fram till för oss att gälla.

Fortsatt social distansering följdaktligen är det som gäller, vilket vi för övrigt får vara inställda på som kommer att gälla för en bra tid framöver. Sånt e livet!

Men idag ska vi strax fortsätta att ta vara på det fina vädret som är här idag. Bara en sån sak som att i stillhet avnjuta när vi åt frukost på vår fina uteplats, det är något som vi sätter stort värde på och som uppskattas av oss.