När Gud straffar.


Det är något jag känner inombords av mig själv som, jag vill inte kalla det som att det känns som att det brinner, men det hettar och gör hemskt ont när det sätter in.

Det är en smärta som det inte går en dag utan att jag inte blir starkt påmind om den. Och om jag hade varit ett isberg så hade jag smältit ner för länge sen, det är nämligen så det känns.

Nu har jag i det här inlägget valt att plocka ut valda delar, hämtade direkt från  mitt liv, för självklart finns det så mycket annat som spelat in och haft sin givna betydelse för vad som hänt i mitt liv och som format mig till den jag är idag.

Jag är naturligtsvis medveten och fullt ut med det klara att jag inte skulle få särskilt mycket medhåll från nån som själv säger sig vara troende och som därför ger sitt bifall till och stöd att det förhåller sig på just det här viset, att det är Guds straffdomar som har drabbat mitt liv. Men då infinner sig följdaktligen frågan: Hur kan nån annan veta och till fullo förstå hur det känns när ens inre mals sönder som vore det att man befann sig en köttkvarn och allt hackas sönder i småbitar av en? Kan man ens föreställa sig hur det känns?

Varför tror jag då att det skulle bero och hänga samman med att det är Gud som straffar mig? Eller är det bara nåt så simpelt att jag inbillar mig alltsammans?  Jag har inget uttömmande och färdigt svar på den frågan, och därför ämnar jag inte lägga ner nån tid på att försöka komma fram till något som ändå i så fall skulle bestå av en massa onödiga spekulationer utan att jag kom nån vart med det för en bättre förståelse i en vidare och klar färdriktning för vidare färd genom livet.

Men om det nu är som så att jag har rätt i mina förehavande och att det är sant som jag tror att det är Gud som straffar mig, bör det det inte då finns någon som helst rimlig förklaring och som gör att jag bättre kan förstå, What´s going on? Men då infinner nästa fråga och som inte står som i opposition till vad det här handlar om, nämligen.

Vem kan förstå sig på Gud med all den samlade expertisen av vishet och kunskap som finns på den här jorden? Och även om man är än så skolad inom teologi och har studerat ämnet om det så vore halva sitt liv, så är frågan hur långt den kunskapen räcker och sträcker sig för att ge en rättvis och sann bild över vem Gud är.

Nu handlar det här om så mycket mer än bara om några känslor som vill leka nån slags arg lek med mig, men som jag inte begriper mig på vars syfte och mening det är med det hela. Och därför finns det all anledning att återkomma i framtida inlägg där jag ställer en del frågor på sin yttersta spets.

 

I deras ögon är man en nolla och ingenting värt.


Om syftet är med att man har en blogg att man vill nå ut till en bredare läsekrets än vad man annars hade gjort med sitt skrivande, så vet jag ärligt talat inte hur det går till i så fall och hur man ska gå till väga för att man i så fall ska lyckas med den saken.

Och det är mycket möjligt att med tanke på det upplägg jag här med den här bloggen där jag inte håller mig till en bestämd nisch utan skriver om lite av varje, det är inget lyckat koncept om tanken med det är att man vill nå ut till fler läsare.

Men något som jag alltmer har kommit till  insikt om är hur meningslöst det är med att skriva om vissa saker, så är det allt det som handlar och hänger ihop med religion. Och där har jag alltmer förstått och insett varför det är och förhåller sig på just det viset.

För så här är och ligger det till. Det finns nämligen 2 mycket viktiga kriterier som måste uppfyllas och som krävs av en för om man vill nå ut till en bredare läsekrets i kristna sammanhang. Det ena är och som är ett måste i det här sammanhanget är att man är en fullfjädrad teolog, helst ska man ha en flerårig teologisk utbildning i botten, för att ju mer obegripligt man kan uttrycka sig i skrift, desto mer intressant blir det för de som mer  begriper sig på och vill göra sig till nån slags expert till vad kristendomen handlar om,allt enligt deras egen utsago.

Det här är något som jag har tittat närmare på senare tid, och den slutsats som jag nu kommit fram till är att, på nätet, bland en del kristna bloggar och övrigt material som finns i bloggsfären, så  finns och lämnas det inget utrymme för om man är ute efter att man vill ha till stånd en diskussion som gäller de just de här inriktade spörsmålen, det förutsatt att om man försöker hålla sig till en mer jordnära och uttrycker sig på sådant vis att precis vem som helst kan få en klar och tydlig bild över vad det är man vill få fram, då är man genast inte längre lika intressant i dom sammanhangen. Man är bokstavligt talat en nolla i deras ögon

Sanningen är att idag ägs all diskussion och vad som skrivs om det här av en samlad intellektuell elit inom svensk kristenhet. men som ändå till antalet utgörs av några få individer. Och det är dom som har slagit fast för vad som ska gälla över vad som skrivs för att det ska leda fram till vidare diskussion i ämnet.

Så om man inte begriper nåt om Gud eller om teologi. då gör enkla människor som jag bäst i att knipa käft.